Jag är en hatbloggare, iallafall om man får tro herrarna på Rakaka. Och ja, de har väl en poäng antar jag.

Okej. Jag hatar CeBIT. Jag hatar alla stora mässor. Jag hatar alla utställare och allt jävla folk som är där. Jag hatar ljudvolymen. Det enda som kan, observera _kan_ vara trevligt är när boothsen på kvällstid bjuder på öl. I övrigt suger mässor hårt. Det enda som kan vara positivt med en mässa är om de kör någon form av esport-evenemang där. Eller ja, CS och WC3, resten skiter jag ju faktiskt i.

Spelarna på dessa evenemang är inte heller speciellt nöjda, och då snackar vi främst om ljudvolymen. ESLs EM var det inga större problem med, mer än att de på lördage och söndagen höll till i världens kanske minsta jävla skithall med på tok förmycket folk inknökat, men för SEC, ja herrejävlar. Roccat, Razer och Speed-Link tävlade om vem som kunde låta högst och mest. EIN - SPEED - ZWEI - LINK - EIN ZWEI DREI - SPEEEEEEDLINK. Jag bad till gudarna om att någon skulle släppa en atombomb över stället.

Som om helvetet på själva mässan inte var nog i sig åker jag redan på den första dagen på en rejäl förkylning. Snuva, halsont, feber, led- öron- och bihålevärk. Jävligt kul. Vissa stunder vara jag så borta att jag knappt visste vad jag hette. På lördagkvällen tog jag mig dock samman och tog några gratisöl tillsammans med Marc och Ben.

The Three Musketeers var alltså samlade på ännu ett evenemang och vi njöt så in i norden, ända till WC3-spelaren Zeus vart osams med sin flickvän och Ben var tvungen att lämna oss för att inte bli hemlös. Jag och Marc stannade med SoA-killarna. Konstaterade rätt snabbt att ArcadioN var en riktigt trevlig prick, och även övriga spelare var rätt okej och hyffsat trevliga, med ett undantag. En av spelarna i laget är lätt elitens motsvarighet till ca 90% av damscenen, och nu snackar vi inte om CS-skillsen. Låt oss säga såhär, han och hans flickvän förtjänar varandra. ;)

Kvällen avslutades med att danskarna hamnade på stippklubb, och jag och Marc åkte hem till våra respektive bed&breakfast-boenden. Jag höll dock på att bli fett hemlös den natten, fan vad jävla läskigt det kunde blivit där.

Nästa dag vann Putte och hans vänner SEC. Trevligt med iallafall en framgång i CS. Inga tangentbord slog dem sönder heller ;D

Resterande händelser är inte värda att skriva om.

Tack Wolfgang!

(Btw, Carmac gillar mig! Han tycker jag är en sympatisk person! ;D)