Jag har alltid haft långt hår, hela mitt liv. Jag har aldrig klippt av det kortare än att det iallafall når ner till halva ryggen, och ändå har jag efter varje gång jag klippt det ångrat mig så brutalt efteråt. Jag nästan gråter efter att ha toppat mig liksom.

Trots detta är jag sjukt sugen på att klippa av det, skaffa en ny frisyr. Till detta hör även att jag verkligen überhatar att tvätta håret, och ser det bara som ett ont måste. Så vadfan ska jag göra? Fortsätta plåga mig själv med hårtvätt som tar forever och vara happy med att jag trotsallt har långt hår, eller bara göra precis allt så mycket lättare genom att klippa av det och samtidigt hata mig själv för det?