Sedan jag kom hem från min asienresa har min älskade Ture blivit riktigt gammal och gaggig. Hur gammal vet jag ju inte, eftersom han hittades utomhus, övergiven, i vintras, men han har fått den typiska bakbenssvagheten som bara riktigt gamla råttor åker på.

Trots att vi har handikappanpassat buren, så att han lättare ska kunna ta sig överallt, så har han det svårt. Så sent som för några minuter sedan fick jag hjälpa honom upp till våningen dom får kvällsmaten på. Trots detta är han otroligt tjockskallig och envis. Han skall alltid klättra och vara med överallt, i huvudet är han som en ungråtta. Han älskar livet, han älskar att ligga i knät och bli kliad, han älskar mat, sina kompisar, och människor.

Det gör så jävla ont att veta att varje stund med honom kan vara den sista. Att undra, varje gång man kollar till honom, om han fortfarande lever. Jag sakar honom redan så otroligt mycket och han har inte ens lämnat oss än.

Skönt är ändå att veta att han är frisk, och relativt lycklig. Min älskade Ture.

Jag dör av skratt varje gång jag ser den här. Kan lite låta bli att loopa heller... :D

När husse är borta dansar råttorna verkligen på bordet.

Blå kom just fram till mitt ansikte och drog loss en ögonfrans, och Björn bet mig i bröstvårtan genom tshirten.

Röd med föräldrar (+skitunge) har lämnat staden, och till och med landet faktiskt, efter att ha varit på besök i några dagar. Detta innebär att jag blir alldeles ensam med mina tåttisar i över en vecka. Både bra och anus.

Bra: Hela sängen för mig själv. (Fast jag sover ju med råttorna i sängen när Röd inte är hemma, så jag får den inte för mig själv anyway, men u get the point.)
Jag kan laga vilken mat jag vill.
Jag behöver inte köra min dator via Röds för att få internet. (Vi har inte orkat köpa hub :< )

Anus: Röd är i regel köksansvarig. Disken diskar inte sig själv.
Ingen som kliar min rygg.
Röd tog med sig min laptop = inget filmkollande i sängen.

Scenario: Jag sitter på golvet och sätter ihop IKEA-möbler med en skruvdragare.

Röd:  - Du är så jävla manlig at the moment att jag skulle kunna ligga med dig dirr!

Jag måste bara dela med mig till er, kära läsare, av en episk konversation som uppstod igår mellan mig och en elitspelares flickvän. Elit-CS-spelare alltså. Tjejen addar mig på msn (jag accepterar sällan folk jag inte vet vilka det är men jag tog förgivet att det var en rått-kontakt som la till mig) och skriver följande:

* säger:
hejsan
jag måste få fråga dig en sak
har du legat med ****** ********* / *****

Lancia säger:
haha va?
Nej var har du fått det ifrån?

* säger:
har du en jacka hos honom
och ett nyckelband?

Lancia säger:
Öh, nae? Aldrig varit hos honom, vet inte ens vilken stad han bor i?

* säger:
okej!
men de är int din jacka då?

Lancia säger:
Nae, det vore väldigt märkligt om han hade min jacka hos sig

* säger:
okej

Lancia säger:
Varför tror du det är mina prylar?

* säger:
för de står alexandra på ett nyckelband och de är en esports jacka

Och sådär fortsatte det...
Måste credda henne för hennes sätt att gå rakt på sak. Jag gillart! ;)

Fittbandsbolaget vill ha tyysen spänn för att jag inte orkat skicka tillbaka modemet sedan vi sa upp abonnemanget.

Alltid hittar något sätt att casha in pengar på, för det är ju föga troligt att dom skulle skicka ut ett gammalt skabbigt modem till en ny kund liksom. (Jaaaa, jag vet att det står i avtalet från första början att skiten skall returneras, men ärligt. Vem fan orkar? Har bytt i-net-lev några gånger tidigare och alltid skitit i att skicka tillbaks modemen, och då har ingen gnällt. Men BBB, inte nog med att dom är värdelösa, dom ska kräva en på hutlösa pengar också. Sewg.)

Filmen slut, Vilhelm nattad, tänderna borstade. Vi ligger i sängen och röd kollar mig djupt in i ögonen.

- Njut av din sista dag i frihet.
- Vadårå?
- För imorgon ska jag fritzla dig.

Körde en mini-Shenzhen-reunioin med Alvin och Emanuel på Choys Garden. Kinesisk mat, några Tsing Tao och nice sällskap. Kan knappast bli bättre.

Vi åt så mycket mat att vi blev gravida - alla tre.

- Jag skulle aldrig sälja Björn. Inte ens för skitmycket pengar.
- Vadåra?
- För jag tycker om honom. Han är ju vårat barn!

Jävla fittgouda.

Få saker kan få mig på så dåligt humör som att hyvla ost. Mjuk jävla horost som vägrar samarbeta.

Och nej. Det är ingen idé ni säger nåt. Dom lite hårdare och mer lättskurna är inte goda. End of discussion.

Arre, Yllish, Brun, Hero, Hogge, Hongkongschlong, Marc in da Park, Krullskägge, E&Q, Trinelinish,  Rat woman, jag-drar-till-england-i-ett-halvår-utan-att-meddela-mina-vänner, snoppo, Sölving, Scarface, Mami, och alla andra jävla idioter som inte behagar att vara här hos mig när jag vill det.

Idag hade jag mitt första individuella möte med min nya "söka-jobb-coach/handläggare". Väl på plats insåg jag att jag hade fullt med rivmärken på armarna efter dom senaste dagarnas råttgos. Hundra spänn på att duden trodde att jag skär mig själv.

Idag var jag på ett möte. Där var även en snubbe som hade världens antagligen minsta mun.

Otäckt.

21:59:58 ‹@fredric|fb› Montenegro gränsar till Kroatien, Bosnien–Hercegovina, Serbien, Kosovo, samt Albanien.
22:00:01 ‹@fredric|fb› lät ju inte så bra
22:00:01 ‹@fredric|fb› D:
22:00:30 ‹@fredric|fb› ungefär som att "Montenegro gränsar till Krig, Hunger, Bomber och Digerdöden."

Igår fick jag ett SMS av min goda väninna, landsmaninna och vapendragerska, Fröken Brown. Hon hade sett mitt föregående inlägg i bloggen och berättade att hon var fett på att kränga med mig. YIPPIE, I've got a partner! \o/ - tänkte jag. Föga visste jag då vad som komma skulle, nästan ett dygn senare. Ett nytt sms:

Hon påstår att våra gemensamma k-business bara var ett skämt. Hon är rädd för aina. Men jag känner henne bättre än så. Jag vet att detta egentligen inte är något skämt, det är på fullaste allvar. Vi är ju ungrar-maffian!

Vi kan köra antikt vid sidan, som Mrado med sin import. Inga problem, kompis!

Dags att på allvar ta tag i alla de as som är skyldiga mig pengar men "glömt bort" det trots påminnelser. Mitt stora problem här i livet är helt klart min generositet. I vissa fall handlar det bara om någon hundralapp medan det i andra fall är betydligt mer pengar. Totalt sett kanske tio lök, och eftersom jag inte är rikast i världen vore det fint att få tillbaka dessa pengar.

Jag har helt klart inspirerats av Jens Lapudis "Snabba Cash", även om jag till en börjar inte tänkte ägna mig åt att knäcka fingrar, slänga hantlar på folks fötter, misshandla människor i skogar etc, men vem vet. Betalar ni inte tillbaka asap så! (Jag vet att ni läser här.)

Ska fö. börja kränga koks också, feta cash i det!

Huh?

David lär oss innebörden av CV-onani:

23:05:49 ‹@DRONTOFRGBT› liksom den självgoda njutning som kommer av att onanera, känns vissa poster på cvt så vassa att man upplever samma sensation
23:05:54 ‹@DRONTOFRGBT› bara av att kunna skriva ner det
23:06:09 ‹@DRONTOFRGBT› samot har ett sådant sommarjobb t ex
23:06:30 ‹@DRONTOFRGBT› fast han kanske inte känner så passionerat för det, men potentiella arbetsgivare kan göra det == cv-onani
23:06:46 ‹@DRONTOFRGBT› självtillfredsställelsen behöver inte vara bundet till subjektet