Tre hjärtinfarkter senare och en hel del gapande över hur urbota korkade människor det faktiskt finns, och att de dessutom lyckas hitta hit, är det dags att gå och lägga sig. Det är alltså till käftis klockan 07:30 som gäller. Ni som känner mig vet att tiden passar mig perfekt. Ohyes!

Hjärtinfarkterna tackar vi Morten för. 4-2 slutade matchen och Liverpool är vidare till semi mot Chelsea. Jag skiter egentligen i Liverpool, men Morten är en sån mycket mer trevlig och harmonisk person när det går bra för LFC så jag kan liksom ta det om det är allt som krävs. Spela med, låssas engagera mig osv.

Som en avslutning för dagen skulle jag bara vilja poängtera några få saker innan jag kryper till kojs.

1. Bloggar är till för att skrivas i. Sen om det är om kläder, politik, hundskit eller vadfan som helst det skiter jag i. Valfritt liksom. För alla. Jag gillar inte allt alla skriver och alla gillar inte allt jag plitar ner heller. Min blogg. Mitt tangentbord. Kontenta: jag skriver vadfan jag vill och vemfan jag vill. (Oavsett om denne är homosexuell eller ej. Sug på det, whiners.)

2. Bloggar är till för att läsas, i alla fall så länge de är publika. Just därför bör nötter till bloggskribenter inte komma med briljanta kommentarer som "sluta läs och skaffa ett liv istället". Det blir ju ganska knasigt, liksom. ;C

3. Bara för att jag inte uppskattar hur vissa homosexuella beter sig så är jag inte homofob. Jag gillar inte hur alla killar, tjejer, invandrare, utvandrare, hästar, hundar, grisar, apelsiner, datorer och gud vet allt beter sig, men jag hatar dom inte för det. Möjligtvis de specifika jävlarna som beter sig illa, men eftersom en liten del av precis allt beter sig illa skulle det ju inte finnas mycket kvar att tycka om. Vad jag däremot hatar är dumma jävla imbeciller som säger emot sig själva. Missanpassade intrelligensbefriade jävla vider, ja just såna hatar jag. Och Barn. Och senap. Ja, you get it.