Så kom allt ut, på en gång, det som jag trodde jag skulle behöva hålla inom mig mer eller mindre för alltid. Det var skönt att få det ur sig, skönt att det var han som själv gled in på ämnet. Nu slipper jag vara ledsen och fundersam mer.

Något av det absolut värsta som finns är när någon som tillhör den skaran få människor som betyder och som man bryr sig mest om i ens liv inte bryr sig tillbaka. Jag har hört det tusen gånger innan från denna person att "Jag är skitdålig på att höra av mig och visa att jag bryr mig, men jag bryr mig verkligen om dig, glöm inte det." Tyvärr är det väldigt lätt att glömma, speciellt när det finns andra personer som denna visar att den bryr sig om, personer som inte gjort speciellt mycket i jämförelse mot va man själv har gjort för att förtjäna att bli ombrydd.

Nåväl, tillslut tog jag upp detta med honom och, ja han förstod. Han vet att han är dålig på att visa att han bryr sig, han förstår mina känslor och min avundsjuka jäntemot de andra personerna som blir ombrydda och som han visar det för. Han blev inte arg vilket jag trodde han skulle bli, utan istället skrev han något som fick mig att gråta. Gråta för att det var så fint det han skrev, för att det berörde mig så starkt.
Du har en del av mitt hjärta med... en väldigt stor del.

Tror det är sovdags för mig nu, skall upp tidigt imorrn och städa, packa och åka till DH. Godnatt.