Om den första speldagen knappt var nämnvärd var gårdagen desto mer haj-lajf.

Efter att fnatic vunnit den tokjämna finalen mot roccat, där roccat enligt flera källor inte spelade helt cleant *, var klockan nästan 00 och vi begav oss i ilfart till våra respektive hotell för att kamma och tvätta oss inför nattens bravader.

Efter några öl på rummet blev det taxi till city där vi åter igen slöt upp med fnatic-boysen. Efter ett kort samtal med ordningsvakterna på Maximm, klubben där vi skulle möta pojkarna i Alternate, stod det ganska snabbt klart att vi inte skulle bli insläppa då vissa i sällskapet hade sneakers på sig. Vi begav oss vidare till baren brevid: en piratbar!

Tiden förflöt på piratbaren tills två av herrarna i sällskapet, vid klockan 04-nånting, kom på den briljanta idén att dra vidare på strippklubb. De två starka viljorna övertalade oss mindre entusiastiska och vi tog taxi hela två kvarter bort. ?40 kostade inträdet på klubben och halva gänget gick in, vi andra stod kvar utanför en stund. Efter ett tag kom Jay ut igen. "No offence, but the girls arn't very nice here." Vi sket i strippklubbsprojektet.

Det var någonstans här i samma veva som jag kom på den briljanta idén att vi skulle åka och bada istället och satte igång en övertalningsstrategi som tyvärr allt annat än lyckades. Med brutalt fysiskt våld, okej inte så brutalt kanske, försökte jag dra med i alla fall min vapendragare (bokstavligt talat!) Putte på detta äventyr, men suget efter att åka hem och mysa med Harley blev uppenbarligen för stort. Harley, Putte och två till ur gänget försvann i taxi till sitt hotell, tre andra ur vårat sällskap stannade inne på klubben, och bara jag och André återstod. Vi bestämde oss för att vi minsann skulle hitta tillbaka till piratklubben och möta the Alternates.

Under en desperat sms-session med paN, som jag utav någon oförklarlig anledning var 100% säker på att det var CHEF-KOCH, började blåsan göra sig påmind. Till min stora lycka knallade vi just i det ögonblicket förbi en stängd park som hette nånting med "Los Angeles blabla", jag blev överförtjust, hoppade över staketet och gjorde slag i saken. Nöjd och glad knallade vi vidare för att sedan gå vilse. Vi gav upp, och åkte hem.

Halv 7 ringde Marc. Jag förstod inte vad han sa, jag var väl inte i speciellt vaket tillstånd heller. Jag vet inte vad som hände sedan, men jag vaknade efter ett tag med jackan fortfarande på och telefonen avstängd. Spännande.

--

Efter en god natts/morgon/förmiddags/eftermiddags sömn och två besök av städerskor, vaknade jag av att jag höll på att svälta ihjäl. Efter lite ångestdämpande prat på msn blev det mat. Donken. Snabbmat har uppenbarligen en helt annan innebörd i Tyskland har vi fått erfara, tar en jävla tid att få sitt krubb. Men innan vi hetsade iväg till donken sprang vi på Marc i lobbyn och jag måste erkänna att det var länge sedan jag såg en så trasig människa. Han berättade att han under nattens äventyr blivit rånad på plånbok och mobiltelefon. Han hade tydligen gått in på en toalett, på den andra klubben som vi med förståndet närvarande dissade, några biffiga tyskar hade sedan kommit in, tryckt upp han mot väggen och stulit det som fanns att tillgå. Stackars Marc har alltid sån förbannad otur när han festar.

Försökte just ringa hans rum men antar att han sover. Han reder sig.

--

Just nu sitter André och klipper film. Jag fryser, men vägrar stänga fönstret. Vi ska iväg och göra stan snart, idag utan alkohol, om han blir klar med sitt jävla filmklippande nångång..............................................................snabbve.

* Flera personer hade tydligen sett Shayan stå och lyssna efter cArns instruktioner till sitt lag för att sedan med olika tecken signalera till sina spelare om vart fnatic var påväg. Och på tal om roccat förresten, vad är det som egentligen har hänt med lurppis? Nån som vet?

Lite smask för den eSportsinsatta:

Fick av en vän med goda insikter i den danska eSports-scenen veta följande:
Efter dåliga prestationet under den senaste tiden skall organisationen mTw ringt upp guddo, manager för mTws danska lag, och hotat med sparken om de inte skärpte till sig. Detta hot skall senare lett till bänkningen av hpx och rekryteringen av whimp.

Måste erkänna att det är spännande att leka med tanken angående vad som hade hänt om de "fått sparken".

Samma källa berättade för övrigt att det nya laget med hpx, spx och co var påväg in i PGS och därmed hade en ESWC-plast säkrad till i sommar. Detta kommer dock troligtvis inte att bli av nu utav någon okänd anledning.

--

Varför skriver jag öht om detta i min privata blogg när jag inte nämnt liknande saker tidigare? Saknar Fragbloggen vi brukar ha på events antar jag. ;)

Följande text skrev jag igår men hade ingen möjlighet att publicera:

I övrigt är tyskland precis vad man väntat sig. Så många nakna människor som jag sett idag, nu snackar vi IRL alltså, och inte bara av det kvinnliga könet, har jag fan inte sett i hela mitt liv. Tyska män verkar även ha en alldeles speciell dragning till tighta y-fronts-badbyxor, fördomarna kan alltså avfärdas som fördomar då de till 100% återspeglar hur det fungerar i Tyskland.

Under dagen har vi dessutom hunnit med att härja runt i "Siemens stadt", kikat in i både småskumma och mindre skumma affärer, dessutom har vi ätit kinamat. Jag drog till med klassikern Biff i sojasås med champinjoner och bambuskott, André tog ett lass nudlar med kyckling. Vår servitris i restaurangen, en super-rar kinesiska, tipsade oss om allt möjligt som fanns att göra och se. Hon gav oss till och med till telefonnummer ifall vi skulle behöva hjälp, om vi fick problem, eller annat. Hon fick lite extra dricks. :)

Nu ska jag sova innan jag dör.

Vid en första anblick ser en Shuttle oskyldig och smidig ut, men såfort man införskaffat sig en egen bryter helvetet löst. Efter ungefär 5-6 år med egna shuttlar har även jag såklart fått erfara detta.

Möjligheterna att bygga om och byta ut datordelar till en sådan här liten kompakt sak suger, på många sätt. Det är ont om plats och strömkablarna är alldeles för få. I vissa fall kan man inte heller använda vanliga datordelar, utan måste köpa specialanpassade och oftast svindyra saker.

Utrymmesproblemet jag nämnde ovan är dock något man kan leva med. Inte så farligt egentligen. Värre är det med formateringen, iallafall för mig. Man formaterar som vanligt och installerar windows. So far, so good. Sedan kommer problemen. Man måste installera speciella drivrutiner som man fick på en skiva tillsammans med shuttlen när man köpte den. Vemfan håller reda på en sån skiva? (Nån jävla fjant gör säkert det) Hur som helst, har man lycklats göra sig av med denna så finns drivrutiterna att hämta på internet. Waow, smidigt, tänker man, tills man inser att drivrutinen måste installeras för att man över huvud taget skall kunna komma åt internet. Dvs drivrutinen så att moderkortet i en shuttle skall fungera ihop med nätverkskortet.

Jag har otaliga gånger fått ringa vänner och bekanta, vrålat ut min vrede och fått dem att ladda ned drivrutinerna till sina datorer för att sedan bränna ut dom åt mig. (Tack Cartman, Johanna, Gurka, Philip mfl). Just nu har jag ett brännt exemplar att tillgå, men faktiskt även originalskivan som jag lyckats finna i en superrensning jag gjorde för nåt år sedan. Hur som helst så måste jag installera dessa skivor om och om igen, växla mellan dom osv för att det öht skall installeras något och för att det där förbannade jävla skitnätverkskortet skall hoppa igång. Jag frustar och spottar, svär och slår i bordet. Det finns få saker som kan göra mig så förbannad som datorstrul. Tillomed originalskivan fuckar sig alltså och det retar verkligen gallfeber på mig.

I övrigt så är shuttle en trevlig grej. Tjing.