Morten delar som bekant i nuläget lägenhet med sin systers ex-pojkvän Johan. Johan och systern gjorde slut i höstas och Johan har nu, efter att ha dejtat som en galning till höger och vänster, fastnat för en tjej. Dessa två har träffats i några månader, och ja det är väl trevligt, man är ju glad för Johans skull och så...typ.

Så kommer vi till det som får mig att känna mig så jävla gammal och bitter;
Johans tjej, låt oss kalla hennes X, för jag vetefan vad hon heter, Morten vet inte heller. Att vi inte vet detta är mycket märkligt egentligen. Läs och förstå varför.

X har ett hem, hon bor själv, dvs. utan föräldrar och annat bihang, cosy! X och Johan träffas ofta, ja det gör man ju när man är nykär och sådär, men detta är VÄLDIGT ofta. De ses i princip 24/7, var lediga sekund ägnar de åt varandra, det är ju jättefint kan man tycka, och det hade även jag tyckt om inte alla dessa förbannade sekunder skulle tillbringas HÄR, hos fucking Morten. Hade de knipit käft, inte gått upp halv sex om mornarna, dragit igång tvätt- och diskmaskiner, härjat med porslin i köket, haft TV och musik på högsta volym och stått precis utanför dörren till Mortens rum hela dagarna och skojbråkat och ropat hade jag kunnat ta att dom är här....jämt, men nu pallar jag fan inte.

Jag har aldrig pratat med X, bara sagt "hej" några ggr, men jag känner ändå en så otrolig jävla vrede och ilska inombord såfort jag hör att hon kliver in genom ytterdörren, vilket är typ jävligt ofta. Och eftersom de heller aldrig kan hålla sig till Johans rum, inte ens för en jävla haltvimme, utan tamefan ALLTID ska laga mat i köket, sitta i vardagsrummet och se på TV och vara inne på badrummet så har jag och Morten inte så mycket mer val än att sitta här på rummet och glo. (Morten har heller aldrig sagt mer än "hej" till X btw.)
 
Tex: "Ni har väl inte tänkt o laga mat nu eller nåt sånt va, för vi ska ha köket", sa Johan häromdagen, och så hade de köket i sex jävla timmar. Vi stack visserligen iväg och åt, jag va rätt glad också för jag fick min indiska Chicken tikka, men vafan. Morten betalar hyra för att bo här, och fråga mig inte hur, men dom där två lyckas vara i alla jävla rum på en gång, hela tiden.



Jag vet inte om det är ett symptom på åldrande eller vad det kan vara. Men snälla, LÅS IN ER OCH HÅLL KÄFTEN.
Btw så skiter jag verkligen i alla stavfel idag. Jag är så jävla sur just nu...för hon kom just. Fan.