I forgot, god damn it!
I min glädjeyra över tillökningen i vår familj kom jag på att jag helt glömt att nämna att lille Cujo varit tokförkyld och helt jävla tokloj hela helgen. Det började i fredags och jag fick panik. Ringde runt och försökte få tid hos veretinär. Gick ju givetvis inte - allt var fullbokat. Jag försökte tillomed med Norrköpings smådjursklinik, som jag inte har speciellt positiv erfarenhet av, allt för att hönsmamma Alex skulle få iväg sin sjuka son till doktorn. Alla ville att jag skulle komma tillbaka nästa vecka. Fuck them!
Jag gav upp, tänkte att jag får väl åka in akut till jouren i helgen om lillen inte kulle repa sig. Sen hittade jag ett ställe at zeh internetz som hette Djurdoktorn. Här kunde man boka tid på internet, hemsidan såg finc och lovande ut. Jag gjorde slag i saken och tänkte att jag kan väl avboka om jag kommer iväg tidigare. Cujo fortsatte må dåligt under lördagen men verkade ändå nååågot om än väldigt lite bättre. Han åt och drack dessutom så jag antog att det inte var livshotande. Bestämde mig för att avvakta. På söndagen var han nästan sitt vanliga jag igen och febern han hade haft hade släppt. Underbart skönt då det var hemskt att se honom så utslagen som han var. Idag (igår, måndag) verkade han vara i princip helt bra igen, det var istället Torres som börjat rossla. En förkylning kommer ju sällan ensam så jag beslöt mig för att behålla tiden och åka iväg i alla fall.
Jag var som vanligt sent ute och snittade ~160 km/h på E4an till Linköping. Pappa polis hade inte blivit glad om han sett mig. Hur som helst så kom vi fram, inga problem att hitta och vi blev väl omhändertagna. Råttfolk brukar ha halvdålig erfarenhet av veterinärer då de både saknar kunskap och intresse för råttor. "Det är ju ingen katt eller hund, alltså inget riktigt husdjur".
Vi hamnade iallafall hos Chefsveterinären Sven Ödman, hade inga större förhoppningar innan besöket, men vilket bemötande sen! Vilken underbar veterinär! Han tog sig verkligen tid och kollade igenom båda boysen, pratade mycket med mig och sa mycket gott om råttor i allmänhet. Känndes inte alls som en typisk katt-hund-vet. Han hittade heller inget större fel på pojkarna och misstänkte precis som jag att det bara rört sig om en vanlig förkylning i Cujos fall. Hur som helst var det skönt att få det bekräftat samt en allmän statuschek på båda råttorna.
Vid betalningsdags var det flera djurägare som var nyfikna på vad det var för små liv jag hade med mig. När de fick höra att det var råttor var det flera stycken som ville komme fram och titta. En herre tog tillomed kort och pojkarna överöstes komplimanger. 370:- fattigare men det var lätt värt det.
Till alla djurägare kan jag varmt rekommendera Sven Ödman på Djurdoktorn!
Avlutningsvis bjuder jag på en bild på Cujo som river av en härlig pose medans han sover påväg hem från Linköping. Inge blyg han inte.
Jag gav upp, tänkte att jag får väl åka in akut till jouren i helgen om lillen inte kulle repa sig. Sen hittade jag ett ställe at zeh internetz som hette Djurdoktorn. Här kunde man boka tid på internet, hemsidan såg finc och lovande ut. Jag gjorde slag i saken och tänkte att jag kan väl avboka om jag kommer iväg tidigare. Cujo fortsatte må dåligt under lördagen men verkade ändå nååågot om än väldigt lite bättre. Han åt och drack dessutom så jag antog att det inte var livshotande. Bestämde mig för att avvakta. På söndagen var han nästan sitt vanliga jag igen och febern han hade haft hade släppt. Underbart skönt då det var hemskt att se honom så utslagen som han var. Idag (igår, måndag) verkade han vara i princip helt bra igen, det var istället Torres som börjat rossla. En förkylning kommer ju sällan ensam så jag beslöt mig för att behålla tiden och åka iväg i alla fall.
Jag var som vanligt sent ute och snittade ~160 km/h på E4an till Linköping. Pappa polis hade inte blivit glad om han sett mig. Hur som helst så kom vi fram, inga problem att hitta och vi blev väl omhändertagna. Råttfolk brukar ha halvdålig erfarenhet av veterinärer då de både saknar kunskap och intresse för råttor. "Det är ju ingen katt eller hund, alltså inget riktigt husdjur".
Vi hamnade iallafall hos Chefsveterinären Sven Ödman, hade inga större förhoppningar innan besöket, men vilket bemötande sen! Vilken underbar veterinär! Han tog sig verkligen tid och kollade igenom båda boysen, pratade mycket med mig och sa mycket gott om råttor i allmänhet. Känndes inte alls som en typisk katt-hund-vet. Han hittade heller inget större fel på pojkarna och misstänkte precis som jag att det bara rört sig om en vanlig förkylning i Cujos fall. Hur som helst var det skönt att få det bekräftat samt en allmän statuschek på båda råttorna.
Vid betalningsdags var det flera djurägare som var nyfikna på vad det var för små liv jag hade med mig. När de fick höra att det var råttor var det flera stycken som ville komme fram och titta. En herre tog tillomed kort och pojkarna överöstes komplimanger. 370:- fattigare men det var lätt värt det.
Till alla djurägare kan jag varmt rekommendera Sven Ödman på Djurdoktorn!
Avlutningsvis bjuder jag på en bild på Cujo som river av en härlig pose medans han sover påväg hem från Linköping. Inge blyg han inte.
Kommentarer
Trackback