Säg hej till enucken Björn

Resan började redan vid åtta i morse, Morten skulle till jobbet och Björn till Linköping. Kvart i nio lämnade jag över Björn till veterinären som verkade ovanligt kunnig när det gäller smådjur. Det är förövrigt alltid lika skoj att vistas bland folk med råttorna för alla verkar tycka att dom är så häftiga och fascinerande, och så även denna dag. Innan Björn och jag skildes åt så ögnade veterinären igenom Björns journal och det enda som fanns antecknat sedan tidigare var "Liten och söt". :D (Björns tidigare och enda besök var som sjuveckors bäbis u see)

9-14:30 spenderades sedan i Tornby och detta med hjärtat i halsgropen. Råttor är extremt svåra att ha under narkos, för att inte tala om väckningen. Statistiken, främst för djur som sövs intravenöst är ganska dålig. Björn sövdes visserligen, och för ovanlighetens skull när det gäller så små djur och små kliniker, på gas, men hönsmamma som man är så kan man aldrig vara orolig nog för sin lilla. När min telefon sedan ringde vid 12-snåret höll jag på att skita i brallan. "Vi ringer dig om det händer något, annars kan du hämta honom efter två". Skyddat nummer! Nooo! Det måste vara vet! Förväntade mig ett "tyvärr...men Björn klarade inte operationen", men som tur var visade det sig bara vara mor min.

Klockan gick, lyckades inte peta i min någon mat. Min ständiga och omättliga aptit fanns helt plötsligt inte där idag. Jag saknade Björn. Runt 14:45 var jag äntligen tillbaka hos Djurdoktorn och det visade sig att Björn hade charmat skiten ut alla på kliniken. Alla ville klappa på Björn och ha honom på axeln och jag måste erkänna att det var svårt att hålla leendet tillbaka när den lilla trattade krabaten kom utridande på en av djursjukvårdarnas axlar.

Efter att ha sovit tillsammans i några timmar när vi kom hem så mår Björn nu, ca tolv timmar efter operationen mycket bra. Han verkar sakna sina kompisar lite eftersom han inte får bo tillsammans med dom just nu pga risken att dom börjar putsa på honom, men han hänger med mig desto mer och verkar inte vara helt missnöjd med att få slicka i sig coca cola och zoogott istället för att brottas med dom andra. :D


    Såhär ser Björns ädlare delar alltså ut numera,
     renrakade och härliga. "Pungbullen" är kvar
    (detta för att råttor har väldigt mycket fett där i)
          men testiklarna är utplockade.

Till bloggens startsida


Kommentarer
Postat av: sabz

skönt att det gick bra!

Postat av: styggan

Du måste älska din råtta, Blir alltid så glad när man läser hur mycklet folk älskar sina djur, fast dom är små och lite äckliga ibland :)

2009-01-30 @ 13:39:19
URL: http://styggan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback

Min profilbild