I en av skandinaviens storklaner huserar en mycket märklig manager. Han har stort hår, det sägs att han liknar
Bob Marley. I alla fall om man får tro en viss britt jag sprang på i Berlin.

Bob Marley och jag vad rätt så bra mates en gång i tiden, detta någon stans kring CPL Winter 2006. Jag var där, han var där. Han stod lutad mot räcket utanför min hotelldörr, jag satt i dörröppningen trött och med en risig frisyr som höll på att driva mig till vansinne. Men han tyckte den var fin sa han, med den röda infärgade slingan jag hade. Han sa även att han önskade sig en tjej som mig. Vi pratade en hel del under det evenemanget och efteråt också. Vänskap, nothing else.

Bob Marley hatar mig numera om man får tro han egna ord. Hans egna ord sa även att jag är en sån jävla värdelös människa som drar ner kvalitén på Fragbites content. När en kollega bad honom specifiera sig bottnade detta hat i att jag var såååå himla dålig på att intervjua.(!!!!) Jag ska tydligen ha sagt "Nu ska vi se här" i en intervju jag gjorde i Tyskland med WCG-Johan. Fyfan vad värdelös jag är. Jag förtjänar verkligen att bli hatad.

Men å andra sidan, jag har faktiskt grava problem med att ta någon på allvar som [...] och som utan några som helst hämningar hjälper sitt lag att fuska under en NGL-final. Damn, jag är så jävla dålig. ;(

Jag är en hatbloggare, iallafall om man får tro herrarna på Rakaka. Och ja, de har väl en poäng antar jag.

Okej. Jag hatar CeBIT. Jag hatar alla stora mässor. Jag hatar alla utställare och allt jävla folk som är där. Jag hatar ljudvolymen. Det enda som kan, observera _kan_ vara trevligt är när boothsen på kvällstid bjuder på öl. I övrigt suger mässor hårt. Det enda som kan vara positivt med en mässa är om de kör någon form av esport-evenemang där. Eller ja, CS och WC3, resten skiter jag ju faktiskt i.

Spelarna på dessa evenemang är inte heller speciellt nöjda, och då snackar vi främst om ljudvolymen. ESLs EM var det inga större problem med, mer än att de på lördage och söndagen höll till i världens kanske minsta jävla skithall med på tok förmycket folk inknökat, men för SEC, ja herrejävlar. Roccat, Razer och Speed-Link tävlade om vem som kunde låta högst och mest. EIN - SPEED - ZWEI - LINK - EIN ZWEI DREI - SPEEEEEEDLINK. Jag bad till gudarna om att någon skulle släppa en atombomb över stället.

Som om helvetet på själva mässan inte var nog i sig åker jag redan på den första dagen på en rejäl förkylning. Snuva, halsont, feber, led- öron- och bihålevärk. Jävligt kul. Vissa stunder vara jag så borta att jag knappt visste vad jag hette. På lördagkvällen tog jag mig dock samman och tog några gratisöl tillsammans med Marc och Ben.

The Three Musketeers var alltså samlade på ännu ett evenemang och vi njöt så in i norden, ända till WC3-spelaren Zeus vart osams med sin flickvän och Ben var tvungen att lämna oss för att inte bli hemlös. Jag och Marc stannade med SoA-killarna. Konstaterade rätt snabbt att ArcadioN var en riktigt trevlig prick, och även övriga spelare var rätt okej och hyffsat trevliga, med ett undantag. En av spelarna i laget är lätt elitens motsvarighet till ca 90% av damscenen, och nu snackar vi inte om CS-skillsen. Låt oss säga såhär, han och hans flickvän förtjänar varandra. ;)

Kvällen avslutades med att danskarna hamnade på stippklubb, och jag och Marc åkte hem till våra respektive bed&breakfast-boenden. Jag höll dock på att bli fett hemlös den natten, fan vad jävla läskigt det kunde blivit där.

Resterande händelser är inte värda att skriva om.

Tack Wolfgang!

(Btw, Carmac gillar mig! Han tycker jag är en sympatisk person! ;D)

Om den första speldagen knappt var nämnvärd var gårdagen desto mer haj-lajf.

Efter att fnatic vunnit den tokjämna finalen mot roccat, där roccat enligt flera källor inte spelade helt cleant *, var klockan nästan 00 och vi begav oss i ilfart till våra respektive hotell för att kamma och tvätta oss inför nattens bravader.

Efter några öl på rummet blev det taxi till city där vi åter igen slöt upp med fnatic-boysen. Efter ett kort samtal med ordningsvakterna på Maximm, klubben där vi skulle möta pojkarna i Alternate, stod det ganska snabbt klart att vi inte skulle bli insläppa då vissa i sällskapet hade sneakers på sig. Vi begav oss vidare till baren brevid: en piratbar!

Tiden förflöt på piratbaren tills två av herrarna i sällskapet, vid klockan 04-nånting, kom på den briljanta idén att dra vidare på strippklubb. De två starka viljorna övertalade oss mindre entusiastiska och vi tog taxi hela två kvarter bort. ?40 kostade inträdet på klubben och halva gänget gick in, vi andra stod kvar utanför en stund. Efter ett tag kom Jay ut igen. "No offence, but the girls arn't very nice here." Vi sket i strippklubbsprojektet.

Det var någonstans här i samma veva som jag kom på den briljanta idén att vi skulle åka och bada istället och satte igång en övertalningsstrategi som tyvärr allt annat än lyckades. Med brutalt fysiskt våld, okej inte så brutalt kanske, försökte jag dra med i alla fall min vapendragare (bokstavligt talat!) Putte på detta äventyr, men suget efter att åka hem och mysa med Harley blev uppenbarligen för stort. Harley, Putte och två till ur gänget försvann i taxi till sitt hotell, tre andra ur vårat sällskap stannade inne på klubben, och bara jag och André återstod. Vi bestämde oss för att vi minsann skulle hitta tillbaka till piratklubben och möta the Alternates.

Under en desperat sms-session med paN, som jag utav någon oförklarlig anledning var 100% säker på att det var CHEF-KOCH, började blåsan göra sig påmind. Till min stora lycka knallade vi just i det ögonblicket förbi en stängd park som hette nånting med "Los Angeles blabla", jag blev överförtjust, hoppade över staketet och gjorde slag i saken. Nöjd och glad knallade vi vidare för att sedan gå vilse. Vi gav upp, och åkte hem.

Halv 7 ringde Marc. Jag förstod inte vad han sa, jag var väl inte i speciellt vaket tillstånd heller. Jag vet inte vad som hände sedan, men jag vaknade efter ett tag med jackan fortfarande på och telefonen avstängd. Spännande.

--

Efter en god natts/morgon/förmiddags/eftermiddags sömn och två besök av städerskor, vaknade jag av att jag höll på att svälta ihjäl. Efter lite ångestdämpande prat på msn blev det mat. Donken. Snabbmat har uppenbarligen en helt annan innebörd i Tyskland har vi fått erfara, tar en jävla tid att få sitt krubb. Men innan vi hetsade iväg till donken sprang vi på Marc i lobbyn och jag måste erkänna att det var länge sedan jag såg en så trasig människa. Han berättade att han under nattens äventyr blivit rånad på plånbok och mobiltelefon. Han hade tydligen gått in på en toalett, på den andra klubben som vi med förståndet närvarande dissade, några biffiga tyskar hade sedan kommit in, tryckt upp han mot väggen och stulit det som fanns att tillgå. Stackars Marc har alltid sån förbannad otur när han festar.

Försökte just ringa hans rum men antar att han sover. Han reder sig.

--

Just nu sitter André och klipper film. Jag fryser, men vägrar stänga fönstret. Vi ska iväg och göra stan snart, idag utan alkohol, om han blir klar med sitt jävla filmklippande nångång..............................................................snabbve.

* Flera personer hade tydligen sett Shayan stå och lyssna efter cArns instruktioner till sitt lag för att sedan med olika tecken signalera till sina spelare om vart fnatic var påväg. Och på tal om roccat förresten, vad är det som egentligen har hänt med lurppis? Nån som vet?

Lite smask för den eSportsinsatta:

Fick av en vän med goda insikter i den danska eSports-scenen veta följande:
Efter dåliga prestationet under den senaste tiden skall organisationen mTw ringt upp guddo, manager för mTws danska lag, och hotat med sparken om de inte skärpte till sig. Detta hot skall senare lett till bänkningen av hpx och rekryteringen av whimp.

Måste erkänna att det är spännande att leka med tanken angående vad som hade hänt om de "fått sparken".

Samma källa berättade för övrigt att det nya laget med hpx, spx och co var påväg in i PGS och därmed hade en ESWC-plast säkrad till i sommar. Detta kommer dock troligtvis inte att bli av nu utav någon okänd anledning.

--

Varför skriver jag öht om detta i min privata blogg när jag inte nämnt liknande saker tidigare? Saknar Fragbloggen vi brukar ha på events antar jag. ;)

Följande text skrev jag igår men hade ingen möjlighet att publicera:

I övrigt är tyskland precis vad man väntat sig. Så många nakna människor som jag sett idag, nu snackar vi IRL alltså, och inte bara av det kvinnliga könet, har jag fan inte sett i hela mitt liv. Tyska män verkar även ha en alldeles speciell dragning till tighta y-fronts-badbyxor, fördomarna kan alltså avfärdas som fördomar då de till 100% återspeglar hur det fungerar i Tyskland.

Under dagen har vi dessutom hunnit med att härja runt i "Siemens stadt", kikat in i både småskumma och mindre skumma affärer, dessutom har vi ätit kinamat. Jag drog till med klassikern Biff i sojasås med champinjoner och bambuskott, André tog ett lass nudlar med kyckling. Vår servitris i restaurangen, en super-rar kinesiska, tipsade oss om allt möjligt som fanns att göra och se. Hon gav oss till och med till telefonnummer ifall vi skulle behöva hjälp, om vi fick problem, eller annat. Hon fick lite extra dricks. :)

Nu ska jag sova innan jag dör.